Det reliningofferten inte säger

Ett av de vanligaste lägena ser ut så här: en bostadsrättsförening eller en villaägare har fått en rörfilm och en offert på relining och vill veta vad som borde frågas innan någon skriver under. Ofta har det föregåtts av ett första stopp i källaren eller av en besiktning som visade mer än man hade hoppats. Frågan är rimlig, och den är svårare än den ser ut.

Svårigheten är att relining säljs som en produkt men levereras som ett hantverk. Två offerter med samma rubrik kan beskriva helt olika arbeten, och skillnaden syns sällan i summan längst ner. Den syns i vad som står, eller inte står, om förarbete, anslutningar och vad som händer om röret visar sig vara sämre än filmen antydde.

Därför lönar det sig att läsa offerten baklänges. Börja vid summan och fråga dig uppåt, rad för rad, vad den vilar på.

Läs offerten nerifrån

Längst ner står priset, ofta fast. Ett fast pris är värt mycket, men bara om det framgår vilka antaganden det bygger på. Ingår spolning och mekanisk rensning före infodringen? Ny filmning efteråt? Och vad händer om en del av röret är så skadad att den inte går att relina? Är svaret på den sista frågan vagt är priset fast bara så länge allt går som planerat.

Den frågan leder rakt tillbaka till filmen och till vem som har tolkat den. En rörinspektion är en dokumentation, inte en diagnos. Sprickor, rötter och korrosion syns ofta tydligt, men hur allvarliga de är, och om röret alls bär en infodring, är en bedömning. Samma sprickbild kan få en bedömare att föreslå relining hela vägen och en annan att vilja gräva fram en kortare sträcka. Be därför att få veta vilka avsnitt som bedömts som för dåliga och varför. Ett svar som pekar på tidskoder i filmen är värt mer än ett allmänt ”det ser okej ut”.

Bedömningen styr i sin tur metodvalet. I grova drag finns tre metoder. Med strumpmetoden dras en strumpa indränkt i härdplast in i röret och härdar på plats. Vid UV-relining härdas strumpan i stället med ultraviolett ljus, vilket ofta kortar tiden då avloppet är avstängt. Sprutmetoden lägger ett skikt direkt på rörets insida och används gärna i klena rör med många böjar, där en strumpa har svårt att lägga sig slätt.

Ingen av dem är bäst överallt; rörets dimension, antalet böjar och skicket avgör. En mer givande fråga än vilken metod som ska användas är därför var den valda metoden har det svårast i just ert hus, och vad utföraren tänker göra där.

Oftast handlar svaret om anslutningarna. När ett rör har infodrats är grenarna från golvbrunnar, toaletter och tvättställ igentäppta tills de öppnas igen, vanligen med en fräsrobot. Hur de öppnas och tätas avgör mycket av hur länge resultatet håller, men momentet får sällan mer än en rad i offerten, om ens det.

Ett rakt stamrör är sällan problemet. Det är övergångarna.

När huset har en egen historia

Hur besvärliga övergångarna blir beror på huset, och där skiljer sig Stockholm och Uppsala åt. I Stockholms stenstad ligger gjutjärnsstammar från förra seklets början i trånga schakt, ofta med senare ombyggnader som ingen har ritningar på. Det gör förarbetet svårt att uppskatta innan någon faktiskt har varit inne i röret, och det är ett skäl att läsa villkoren för tillägg extra noga.

I delar av Uppsala står husen på lera, och där kan markledningarna under och utanför huset ha satt sig så att det bildas svackor där vatten blir stående. En infodring följer röret den läggs i. Den rättar inte till en svacka, och om en sådan sträcka bör grävas upp beror på hur djup svackan är och hur mycket den stör flödet. Statens geotekniska institut beskriver hur sättningar i lerjord kan pågå under lång tid (se not 1), vilket talar för att filma markledningen och inte bara stammarna.

Svackan visar också varför garantin behöver läsas tillsammans med filmen. Hos Rmrelining.se, som gör relining av avlopp i Stockholm och Uppsala och i övriga Mälardalen, gäller tio års garanti för privatpersoner och fem år för företag och fastighetsägare. Antalet år säger ändå mindre än det garantin bygger på: att arbetet dokumenteras med film före och efter, och att det finns ett protokoll som går att lämna vidare vid en försäljning. Utan filmen från före är det svårt att skilja ett fel i infodringen från något som fanns i röret redan från början.

För dem som bor i huset är det ändå vardagen under själva arbetet som känns mest. Hur många timmar eller dagar går det inte att använda vatten och avlopp, och i vilka delar av huset? Kan arbetet läggas på kvällar och helger om det behövs?

Lika praktisk, men lättare att missa, är frågan om avdrag. En villaägare kan få rotavdrag för arbetskostnaden men inte för materialet, förutsatt att arbetet faktureras enligt Skatteverkets regler (se not 2). I en bostadsrättsförening är det oftast föreningen som äger stammarna, och då är det långt ifrån säkert att någon kan göra avdrag alls. Det är bättre att ha det utrett när beslutet tas på stämman än att upptäcka det i efterhand.

Frågorna har dessutom en begränsning som är värd att säga rakt ut. De visar hur väl en utförare kan förklara sitt arbete, inte hur väl hen fräser upp en anslutning i ett trångt schakt. Ett genomtänkt svar och ett slarvigt utförande går att kombinera, även om det förmodligen inte är det vanliga. Det som till sist visar resultatet är filmen efter arbetet. Se till att den står med i offerten, och att den hamnar hos er och inte bara i utförarens arkiv.

Noter

1. Statens geotekniska institut, om sättningar och lerjord: sgi.se

2. Skatteverket, regler för rot- och rutarbete: skatteverket.se