Spiraltrappan som ska få plats mellan stuprör och tomtgräns
En rak trappa längs gaveln på ett radhus och en spiraltrappa vid samma gavel kan ta ungefär lika mycket mark i anspråk. Skillnaden ligger i var marken tas. Den raka trappan lägger sig som en lång remsa utmed väggen. Den svängda samlar allt i en enda cirkel en bit ut från hörnet.
Därför dyker frågan upp så ofta hos dem som bor i gavelhuset i en radhuslänga. Går det att få upp en trappa till balkongen eller övervåningen när det bara finns en smal gräsremsa mellan väggen och grannens häck? Svaret är oftare ja än många tror, men sällan av de skäl man först tänker på.
Det som brukar mätas först är trappans diameter. Det är rimligt, men den siffran säger mindre än man tror om huruvida trappan går att leva med när den väl står där.
Cirkeln och allt runt omkring den
En spiraltrappa står kring en mittstolpe, och stegen är kilformade. Innerst vid stolpen är de smala, ytterst breda. Man går i praktiken på en linje en bit ut från centrum, och det är där trappan måste vara bekväm.
En för liten diameter ger en trappa som ser elegant ut på ritningen men där foten hamnar på stegets smala del varje gång. För den som ska bära en kasse eller hålla ett barn i handen blir det tydligt redan första veckan.
Sedan kommer allt som inte syns i katalogens mått. Vid foten behövs en yta att kliva av på, och den ytan ska helst inte sammanfalla med gången till förrådet eller platsen där sopkärlen står. Vid toppen behövs ett plan eller en balkong som trappan kan ansluta till.
Det som oftast överraskar är riktningen. En spiraltrappa kan svänga medsols eller motsols, och var sista steget hamnar bestäms av hur många steg som behövs för att nå höjden. Trappan väljer alltså delvis sin egen utgång. Den som först mäter höjden noga och sedan placerar cirkeln slipper att komma upp med ryggen mot dörren.
Fri höjd är nästa sak. Den som går uppför ska inte slå huvudet i balkongplattan eller takfoten när trappan passerar under dem. På en smal gavel, där trappan ofta måste stå nära hörnet, hamnar takutsprånget inte sällan precis i gånglinjen.
Och så är det vardagen. En spiraltrappa är bra för människor men dålig för saker. Grillen, en loungesoffa eller en barnvagn bärs inte bekvämt upp i en spiral. Ska trappan vara enda vägen till en takterrass där man vill ha möbler är det värt att fundera på hur möblerna kommer dit.
Vad finns redan på gaveln?
Allt det där handlar om trappan som föremål. Väggen den ska stå mot har sina egna krav, för en radhusgavel är sällan tom. Där sitter stuprör, ibland en elmätare eller ett ventilationsgaller, ibland ett fönster i trapphuset eller i ett sovrum på övervåningen. Var och en av de sakerna kan flytta trappan några decimeter, och på en smal tomtremsa är det decimeter man inte har.
Stupröret är det vanligaste hindret och det lättaste att lösa, eftersom det oftast går att dra om. Ett fönster är svårare. En trappa som passerar tätt förbi ett sovrumsfönster gör att alla som går upp tittar rakt in, och det brukar de boende upptäcka först när trappan står där.
Under mark handlar det om grundläggning. En spiraltrappa i stål är förhållandevis lätt, men lasten går ner genom mittstolpen och ett fåtal infästningar. Stolpen behöver en plint som inte rör sig när marken fryser, och toppen fästs normalt i balkongen eller i husets stomme. Hur djupt plinten behöver gå beror på jordart och läge, och där finns det skäl att lita mer på den som faktiskt gräver än på tumregler.
Hur infästningen görs beror på vad fasaden är byggd av. Ett tegelskal framför en trästomme är inte samma sak som en betongvägg, och bultarna ska gå till det som bär, inte till det som bara ser solitt ut. Hos en del radhus från sjuttio- och åttiotalen kan det vara just teglet som lurar, men vilken sorts vägg man har går inte alltid att se utifrån. Ibland visar det sig först när det första hålet borras.
Det finns också en gräns som inte syns: tomtgränsen. Gavelhus i radhusområden har ofta en smal remsa egen mark, och ibland är den smalare än man tror. Ligger en del av cirkeln över gränsen eller tätt intill den behövs grannens medgivande, och det är klokt att ha det skriftligt.
Om trappan kräver bygglov går inte att svara på generellt. Det beror på vad den leder till, hur den påverkar husets yttre och vad detaljplanen säger om området. En trappa till en ny balkong hänger ihop med balkongens lov, medan en trappa som ersätter en befintlig kan bedömas annorlunda. Kommunens bygglovshandläggare avgör, och ett kort samtal innan beställningen sparar ofta veckor senare [2].
Själva utformningen styrs av byggreglerna. Boverket beskriver vilka krav som gäller för trappor och räcken, och det är mot de kraven en seriös tillverkare räknar steghöjd, räckeshöjd och öppningar mellan ståndare [1].
Snöret före beställningen
Med grannen, kommunen och byggreglerna i bakhuvudet återstår själva arbetet. Det följer en ordning som är ganska likartad oavsett vem som utför det, och ordningen spelar större roll än man kan tro, eftersom de flesta problem vid trånga gavlar uppstår när två steg byter plats.
- Höjden först. Mät exakt från färdig mark till färdigt golv på balkongen. Höjden avgör antalet steg och därmed var trappan slutar.
- Utgången bestämmer startpunkten. Utgå från dörren eller öppningen där uppe och räkna baklänges för att se var första steget hamnar och åt vilket håll trappan måste svänga.
- Rita cirkeln på marken. Lägg ut ett snöre med trappans ytterradie runt tänkt centrum. Det är här stuprör, fönster och tomtgräns syns på riktigt.
- Gå varvet i luften. Håll upp en tumstock i gånglinjen och se var takfot och balkongkant hamnar i förhållande till huvudhöjd.
- Lov och grannar. Med cirkeln utritad blir samtalet med kommunen och grannen konkret i stället för hypotetiskt.
- Plint och infästning. Grunden görs först. Därefter kontrolleras infästningen mot stommen på nytt innan trappan tillverkas.
- Montering och räcke sist. Trappan reses kring mittstolpen, stegen riktas, och räcket anpassas efter stegens verkliga läge.
Den vanligaste felkällan är att någon börjar i steg tre. Cirkeln ritas där den ser snyggast ut, och först senare visar det sig att trappan kommer upp på fel sida om dörren. Då återstår att flytta cirkeln eller lägga till ett vilplan, och på en smal gavel finns sällan plats för något av dem.
Två hantverkare som tittar på samma gavel kan dessutom landa olika. Den ena vill ha en större diameter och accepterar att trappan sticker ut längre från väggen. Den andra föredrar en tätare trappa nära hörnet och flyttar hellre stupröret. Båda kan ha rätt, och vilket som passar beror mest på om trappan ska användas varje dag eller några gånger per sommar.
Smidesfirmor som smidigemodigh.se, som tillverkar spiraltrappor i Stockholm, utgår av samma skäl från platsen snarare än från en standarddiameter. Ett foto på gaveln säger mycket, men inte var plinten kan stå, hur takfoten ligger eller vad som döljer sig bakom fasadteglet.
Den som vill testa sin egen gavel behöver inte mer än ett snöre, en tumstock och någon som står uppe på balkongen och pekar ut var dörren är. Ser cirkeln trång ut redan när den ligger i gräset är det bättre att upptäcka det en lördagseftermiddag än när stålet redan är kapat.
Noter
[1] Boverket, Boverkets byggregler (BBR), avsnitten om trappor, ramper och räcken. boverket.se
[2] Boverket, PBL kunskapsbanken, om när bygglov krävs för ändringar av en- och tvåbostadshus. boverket.se
