Algerna på norrgaveln trivs i en luft som inte längre svider
Den som går runt ett villakvarter i Halland en novembermorgon ser det nästan överallt. Norrväggen har fått en tunn grön ton, ibland bara i nederkanten, ibland över hela gaveln. Det är lätt att läsa det som smuts, som ett tecken på att något i omgivningen har blivit sämre. I många fall är det snarare tvärtom: den gröna hinnan visar att luften har blivit renare än den var för några decennier sedan.
Mekanismen är inte särskilt komplicerad. Under stora delar av förra seklet innehöll luften i Sverige betydligt mer svaveldioxid, framför allt från olja och kol som eldades i industri och uppvärmning. Svavlet gjorde nederbörden sur och höll tillbaka både alger och lavar på tak och fasader. När utsläppen minskade, en utveckling som Naturvårdsverket har följt i sina mätserier, försvann en broms som många hus hade haft utan att ägarna visste om det.
Varför syns det mest på norrsidan?
Algerna behöver framför allt fukt och lite ljus, och norrsidan ger dem precis den balansen. Solen når den sällan direkt, så dagg och regn ligger kvar i timmar efter att söderväggen har torkat. Vid kusten blir effekten tydligare, eftersom luftfuktigheten är hög under stora delar av året. Buskar och träd tätt inpå fasaden förlänger torktiden ytterligare, och därför är den gröna tonen ofta kraftigast bakom en häck eller under en stor björk.
Helt så rak som svavelförklaringen låter är bilden ändå inte. Luften har inte bara blivit renare, den har också ändrat sammansättning. Kväve från trafik och jordbruk fungerar som näring för alger, och på vissa platser kan det vara gödslingen snarare än det minskade svavlet som gör störst skillnad. Vilken faktor som väger tyngst lär bero på var huset står: vid en trafikerad led, intill åkermark eller i en glänta där det mest blåser in havsluft. Två fasadkunniga som tittar på samma vägg kan därför landa i olika förklaringar, och det är inte givet att någon av dem har hela svaret.
För själva fasaden spelar det mindre roll vilken av dem som har rätt. Ett tunt grönt lager på målad träpanel eller puts är i första hand ett estetiskt problem. Men algerna håller kvar fukt i ytan, och på sikt ger det sämre förutsättningar för färgen. På trä kan beväxningen bana väg för mögel och missfärgning, och på puts kan fukten i kombination med frost börja bryta ned ytskiktet.
Tvätta, behandla eller låta vara
Just fukten är skälet till att den vanligaste lösningen ofta slår fel. Många hyr en högtryckstvätt, och den tar bort det synliga på en eftermiddag. Men sporerna sitter kvar i porer och skarvar, och om väggen fortfarande torkar lika långsamt brukar den gröna tonen vara tillbaka inom några säsonger. För högt tryck kan dessutom rugga upp träfibrer och pressa in vatten bakom panelen, vilket ger just den fukt som algerna vill ha.
Entreprenörer som arbetar med både tak och fasader på västkusten ser därför tvätten som ett av två steg. Roofia, som har arbetat med takvård från Kungsbacka sedan 2006 och gör taktvätt, algbehandling och fasadtvätt, utgår från tanken att ett rent tak är ett hållbart tak, och samma resonemang går att föra över på väggarna. Tvätten tar bort det som syns, medan en behandling som får verka över tid gör att ny påväxt inte etablerar sig lika snabbt. Inför en ommålning blir det steget avgörande, eftersom ny färg på en yta med kvarvarande alger fäster sämre.
Hur ofta det behöver göras går inte att säga generellt. En fritt liggande gavel som får mycket vind kan klara sig länge, medan en vägg som står en meter från en granhäck kan behöva ses över betydligt oftare. Ett besök på plats, där någon faktiskt tittar på underlaget, fuktförhållandena och färgens skick, säger mer än en tumregel. Och ibland är det rimligaste svaret att låta en lätt grön ton vara och i stället beskära det som skuggar väggen.
Den som väljer den vägen kan kanske se hinnan med lite mildare ögon. Det som irriterar en villaägare på norrsidan är samma sorts liv som för några decennier sedan hade svårt att klara sig alls i svensk tätortsluft. Att hålla fasaden ren är fortfarande klokt underhåll, men det är bra att veta vad man faktiskt ser innan man skruvar upp trycket.
Uppgifter om hur tvätt och algbehandling kombineras i praktiken kommer från Roofia.se.
